Baaam!
Veckan började med vårkänslor och slutade i snöstorm. Jaha men jo, what to do?
I söndags klev jag av tåget i Linköping efter en mycket trevlig helg i Lund. Den staden tog mig verkligen med storm. Kullerstenarna, de fina små husen, studentnationerna och så (den ibland obegripliga) dialekten som en exotiskt touch på det. Oerhört trevligt.
Ja men gu, bäst av allt var så klart sällskapet, mina fina barndomsvänner med tillhörande nya vänner.
I alla fall, när jag klev av tåget kom dom. Vårkänslorna. Missade så klart bussen hem men då kunde jag stå och kisa i solen när jag pratade med mamma och pappa på telefon. Det fina väder försvann under vecken som bara svischade förbi.
Jag och Karin jobbar på med vår kandidatuppsats. Den kommer med största sannolikhet bli klar. Kanske till och med riktigt bra om vi har tur. Den som lever får se.
På tal om att leva. I går hade vi interprofesionell lärandedag med läkarstudenterna.
Med andra ord tog vi hand om akuta situationer tillsammans. Hypoglykemi,subduralblödning med hotande inklämning, intox, aortaredissketion med efterföljande hypoxi. Mycket trevligt (missförstå mig rätt).
Älskar kaos under kontroll och kicken jag får när en lösning finnes. Ska nog inte placera mig själv på ett ”varje-dag-likadant-jobb”, i alla fall inte så som livet ser ut nu. Action? Ja tack!
I övrigt har jag tränat, tittat på tv och bakat med grannen. Så fint att bara kunna gå över och alltid känna sig välkommen.
På tal om träning. Jag har testat body combat senaste tiden. Trodde aldrig jag skulle gilla det, blundar till snabba cash och blir illamående av sådan där kampsport som sänds sent på tv4sport, men jag måste erkänna, jag älskar det! Kanske för att det inte är så mycket finlir. Ta i, bli lite förbannad, sparka, slå och knock out, baaam!
